Skrattretande

Idag va dagen jag kom iväg till ÄS-enheten, vet inte om jag ska skratta eller gråta, 3 nya tider är inbokade varav en är läkarundersökning, ruligt ruligt att stå i underkläder medans läkaren granskar en från topp till tå, å andra sidan är jag rätt van från hud men roligare saker finns det. Jag har gått med på att göra det dom vill just för att jag vet konsekvenserna om jag inte gör det, ska göra dendär jäkla stepwise igen, 4 timmar tar det, men 4 timmar kan jag offra om jag sedan blir lämnad ifred.
Fick en kommentar idag att jag ser förjävlig ut, hade strumpbyxor och mina ben borde tydligen gömmas i stora byxor...
För det första har jag alltid alltid alltid haft smala ben och för det andra ligger det i släkten INGEN i släkten har speciellt stora ben, bara titta på pappa, farfar, farmor, farbror och mamma..
Kanske jag som överreagerar vad vet jag?!


Jag har haft en djävulusisk huvudvärk sedan inatt och tänker faktiskt ta natten redan nu. Huvudvärken blev inte direkt bättre av att följa med Ester på hennes musikdans som började idag, minst 20 3-5 åringar i en smal korridor, ja ni kan ju lista ut ljudnivån själva...
Ester tyckte inte om detta, men det kan va för att hon är så blyg, vi provar en gång till och nästa gång är det hon o jag själva som åker dit. Tycker hon lika nästa gång så frågar vi igen Tisdagen efter om hon vill åka, vill hon inte det så ska hon självklart slippa. Man ska aldrig tvinga ett barn på ngn fritidsaktivitet, det ska va ngt dom själva vill.


Jag skulle t.e.x aldrig tvinga mitt barn till att rida men det skulle va otroligt kul att dela det intresset med sitt barn men aldrig i livet att jag skulle tvinga ngn.

Nu natten!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0